Under 60-talet skulle engelsmännen erövra Amerika...igen. Denna brittiska invasion inleddes av Beatles och sen kom det ena bandet efter det andra.
BRITISH GO-GO – 1964*
Det är för sådana här ögonblick det finns anledning att leta igenom dammiga skivbackar i secondhandbutiker. Det här fyndet – för ett fynd är det – stod och väntade på mig i en flyttlåda under ett bord.
LP:n British Go-Go är en samlingsplatta som förmodligen kom till för att lansera brittiska popgrupper i USA, som 1964 vaknat ur sin Elvis Presleykoma och insett att det fanns mer än rock-a-hula.
Denna brittiska invasion satte sen för alltid sina spår i den amerikanska popmusiken, men det är en annan historia.
Låtarna på sagolika British Go-Go är utvalda av den tidens största musikproducent, Mickie Most, som redan vid 26 års ålder fått titeln demonproducent och poplegend.
Det var han som bland annat låg bakom storheter som The Animals och Herman´s Hermits. De båda finns med på den här skivan med några av sina största hits**. Men det är inte därför den här LP:n är ett sånt glimrande litet fynd.
Tillsammans med de båda storheterna har Mickie Most dessutom valt ut tre nästan helt okända band, The Symbols, The Moquettes och The Cherokees, som fått med två låtar var***.
Behöver jag skriva att detta är fullkomligt lysande charmig brittisk beatpop? Som den nostalgiker jag är sitter jag nästan med tårar i ögonen och spelar skivan igen och igen...och igen.
Nästan lika roligt är den text som finns på baksidan, som berättar om lite om banden. Till exempel att Animals fick sitt namn av sina fans. De hette från början Alan Price Combo men deras konserter hade sån överväldigande djurisk effekt på publiken att de bytte namn.
Och gruppbilderna! De var säkert inte gamla, kanske 17 eller 18 år. Eric Burdon var 24. Och långt hår som nästan gick ner till kragen (skandalöst, bedrövligt!).
Att sen inget av de tre banden, trots Mickies skiva, lyckades bli några större popstjärnor är en helt annan sak. Jag är inte säker att varken Symbols, Moquettes eller Cherokees fick göra nån hel LP.
Men jag vet att en singel med Moquettes för inte så länge sedan såldes på Ebay för närmare 50 pund.
Nr: 37/samlingsalbum
* Årtalet för skivans utgivning är föremål för diskussion. Flera musiksajter, bland annat Discogs.com anger 1966. Men jag påstår att rätt år ska vara 1964. På baksidan av skivan anges nämligen att Mickie Most var 26 år när skivan gavs ut, och han var född 1938, alltså borde 1964 vara det rätta året.
** 1964 toppade Animals USA-listan med House Of The Rising Sun och Herman´s Hermits blev etta med Mr Brown You´ve Got A Lovely Daughter. Båda låtarna är med på den här skivan.
*** Jag vet nästan ingenting om de här banden, så är det nån som har mer information får ni gärna höra av er. Jag var lite för ung 1964 för att haja det där med popmusik...
BRITISH GO-GO – 1964*
Det är för sådana här ögonblick det finns anledning att leta igenom dammiga skivbackar i secondhandbutiker. Det här fyndet – för ett fynd är det – stod och väntade på mig i en flyttlåda under ett bord.
Denna brittiska invasion satte sen för alltid sina spår i den amerikanska popmusiken, men det är en annan historia.
Låtarna på sagolika British Go-Go är utvalda av den tidens största musikproducent, Mickie Most, som redan vid 26 års ålder fått titeln demonproducent och poplegend.
Det var han som bland annat låg bakom storheter som The Animals och Herman´s Hermits. De båda finns med på den här skivan med några av sina största hits**. Men det är inte därför den här LP:n är ett sånt glimrande litet fynd.
Behöver jag skriva att detta är fullkomligt lysande charmig brittisk beatpop? Som den nostalgiker jag är sitter jag nästan med tårar i ögonen och spelar skivan igen och igen...och igen.
Nästan lika roligt är den text som finns på baksidan, som berättar om lite om banden. Till exempel att Animals fick sitt namn av sina fans. De hette från början Alan Price Combo men deras konserter hade sån överväldigande djurisk effekt på publiken att de bytte namn.
Och gruppbilderna! De var säkert inte gamla, kanske 17 eller 18 år. Eric Burdon var 24. Och långt hår som nästan gick ner till kragen (skandalöst, bedrövligt!).
Men jag vet att en singel med Moquettes för inte så länge sedan såldes på Ebay för närmare 50 pund.
Nr: 37/samlingsalbum
* Årtalet för skivans utgivning är föremål för diskussion. Flera musiksajter, bland annat Discogs.com anger 1966. Men jag påstår att rätt år ska vara 1964. På baksidan av skivan anges nämligen att Mickie Most var 26 år när skivan gavs ut, och han var född 1938, alltså borde 1964 vara det rätta året.
** 1964 toppade Animals USA-listan med House Of The Rising Sun och Herman´s Hermits blev etta med Mr Brown You´ve Got A Lovely Daughter. Båda låtarna är med på den här skivan.
*** Jag vet nästan ingenting om de här banden, så är det nån som har mer information får ni gärna höra av er. Jag var lite för ung 1964 för att haja det där med popmusik...
Håller helt med dig om att det är denna typ av fynd man hoppas finna i alla de dammmiga loppisbackar man letar igenom. Jag har inte just denna skiva i samlingen, men jag har gjort några liknande fynd genom åren.
SvaraRadera