JEAN MICHEL JARRE – RENDEZ-VOUS - 1986
Tanken var att Rendez-Vous skulle innehålla det första musikstycke som spelats in i rymden. Men de planerna gick om intet för Jean Michel Jarre när rymdfärjan Challenger exploderade strax efter uppskjutningen 1986.
Astronauten Ron McNair, som under sin vistelse i yttre rymden skulle spelat in en saxofonsolo via länk från rymdfärjan, fanns med bland de sju förolyckade.
McNair fick i stället ett av musikstyckena på skivan uppkallat efter sig, Last Rendez-Vous (Ron´s Piece).
Jag vet inte om det var därför, men Rendez-Vous är ett av Jean Michel Jarres allra mest framgångsrika album. Det låg i topp på amerikanska listan i 20 veckor och på den engelska i hela 38. Något som får anses vara överväldigande för instrumentell elektronisk musik.
För egen del är mitt intresse för skivan ganska svalt. Den spelades in under en period när Jean Michel Jarre uppenbart var mer intresserad av synthpop än ljudexperiment.
Visserligen kan mixen mellan pop och new agemusik kanske anses vara spännande. Men inte när det blir lite för uppenbart, även om man (med viss rätt) kan kalla det atmosfärisk rymdmusik.
Jag gillar Jarres tidigare och mer experimentella verk, Oxygene och Equinoxe, betydligt bättre.
Nr: 1750/2222
Bilden från Challengerolyckan är hämtad från Wikipedia och är fri att använda.
Tanken var att Rendez-Vous skulle innehålla det första musikstycke som spelats in i rymden. Men de planerna gick om intet för Jean Michel Jarre när rymdfärjan Challenger exploderade strax efter uppskjutningen 1986.
Astronauten Ron McNair, som under sin vistelse i yttre rymden skulle spelat in en saxofonsolo via länk från rymdfärjan, fanns med bland de sju förolyckade.
McNair fick i stället ett av musikstyckena på skivan uppkallat efter sig, Last Rendez-Vous (Ron´s Piece).
Jag vet inte om det var därför, men Rendez-Vous är ett av Jean Michel Jarres allra mest framgångsrika album. Det låg i topp på amerikanska listan i 20 veckor och på den engelska i hela 38. Något som får anses vara överväldigande för instrumentell elektronisk musik.
För egen del är mitt intresse för skivan ganska svalt. Den spelades in under en period när Jean Michel Jarre uppenbart var mer intresserad av synthpop än ljudexperiment.
Visserligen kan mixen mellan pop och new agemusik kanske anses vara spännande. Men inte när det blir lite för uppenbart, även om man (med viss rätt) kan kalla det atmosfärisk rymdmusik.
Jag gillar Jarres tidigare och mer experimentella verk, Oxygene och Equinoxe, betydligt bättre.
Nr: 1750/2222
Bilden från Challengerolyckan är hämtad från Wikipedia och är fri att använda.
"Det första musikstycke som spelats in i rymden"... På något vis ger detta mig samma känsla som hårdrockbandet Manowars önskan att ha vetenskapliga bevis på att de spelat högst i världen. Känslan av vuxna män som mentalt aldrig blivit äldre än 13 är påfallande stark...
SvaraRaderaMan kan också fråga sig på vad sätt den musikaliska kvaliteten påverkas av att ett sax-solo spelats in på en rymdfärja? Tenderar solister att bli bättre när de befinner sig i rymden? Och gäller detta i så fall enbart saxofonister, eller är det så att alla som spelar träblås-instrument höjer sig ett par snäpp när de lämnat jorden?
He, he
SvaraRadera