AL WILSON – SEARCHING FOR THE DOLPHINS – 1969
Jag brukar ha svårt för smörsoul. Den där R Kelly är till exempel ett litet hatobjekt. Så det är sällan jag lyssnar på soul. Men det finns så klart undantag, Al Wilsons Searching For The Dolphis är ett sådant.
Att plattan är utgiven på 60-talet gör det naturligtvis bättre. Man ska nog egentligen inte jämföra 60-talssoul med 80- och 90-talen, det är inte riktigt samma grej.
Undantaget gäller särskilt en låt, The Snake. En kul och rejält fräck melodi. En giftig låt med bett och sting, om man säger så. Det blev Al Wilsons första, och egentligen enda stora hit.
Skivan kom 1969 och gavs ut av det lite udda skivbolaget Soul City i Los Angeles. Soul City var bara igång några år i slutet av 60-talet och gav ut plattor med bland annat 5th Dimension och Johnny Rivers (som grundade bolaget).
Tyvärr är inte hela Searching For The Dolphins lika bra. Al Wilson blir kanske lite väl smörig ibland för min smak, och då får jag de där otäcka R Kelly-vibbarna igen.
Samtidigt går det inte att undvika att han har en riktigt skön röst, innerlig skulle man nog kunna säga. Det är lätt att dras med.
Så om jag nån gång får tillfälle att spela en favoritlåt i radio, då blir det The Snake.
Nr: 1882/2222
Jag brukar ha svårt för smörsoul. Den där R Kelly är till exempel ett litet hatobjekt. Så det är sällan jag lyssnar på soul. Men det finns så klart undantag, Al Wilsons Searching For The Dolphis är ett sådant.
Att plattan är utgiven på 60-talet gör det naturligtvis bättre. Man ska nog egentligen inte jämföra 60-talssoul med 80- och 90-talen, det är inte riktigt samma grej.
Undantaget gäller särskilt en låt, The Snake. En kul och rejält fräck melodi. En giftig låt med bett och sting, om man säger så. Det blev Al Wilsons första, och egentligen enda stora hit.
Skivan kom 1969 och gavs ut av det lite udda skivbolaget Soul City i Los Angeles. Soul City var bara igång några år i slutet av 60-talet och gav ut plattor med bland annat 5th Dimension och Johnny Rivers (som grundade bolaget).
Tyvärr är inte hela Searching For The Dolphins lika bra. Al Wilson blir kanske lite väl smörig ibland för min smak, och då får jag de där otäcka R Kelly-vibbarna igen.
Samtidigt går det inte att undvika att han har en riktigt skön röst, innerlig skulle man nog kunna säga. Det är lätt att dras med.
Så om jag nån gång får tillfälle att spela en favoritlåt i radio, då blir det The Snake.
Nr: 1882/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar