STATUS QUO – IN THE ARMY NOW – 1986
Det finns många som tycker det här är ett av Status Quos allra bästa album. Och att det var en lysande comeback efter nästan fyra års tystnad. Och att ”greppet” med coverlåtar som Bollands In The Army Now och Ian Hunters Speechless var riktigt fräckt.
Jag har en helt annan åsikt. För mig markerar In The Army Now bara Status Quos inledning som coverband, lyckat och framgångsrikt visst, men dock coverband. Sju av de elva låtarna på den här skivan har skrivits av andra.
Ingen av de få låtar de knåpade ihop själva blev särskilt lyckade. Countrylåten (!) Invitation var kanske ett sätt att försöka förnya sig, men jag tycker bara den låter pinsam.
Sen är soundet på den här LP:n lite för mycket 80-tal för mig. Det är massivt och synthdominerat. Några som helst likheter med Quos klassiker finns inte alls. Jag saknar det där råa och opolerade.
Boogierocken är kvar, naturligtvis, men snyggt förpackat den här gången. Men det är absolut en trevlig skiva att ha på i bakgrunden när det är fest. Tempot är högt.
Nr: Borttagen ur samlingen, såld.
Det finns många som tycker det här är ett av Status Quos allra bästa album. Och att det var en lysande comeback efter nästan fyra års tystnad. Och att ”greppet” med coverlåtar som Bollands In The Army Now och Ian Hunters Speechless var riktigt fräckt.
Ingen av de få låtar de knåpade ihop själva blev särskilt lyckade. Countrylåten (!) Invitation var kanske ett sätt att försöka förnya sig, men jag tycker bara den låter pinsam.
Boogierocken är kvar, naturligtvis, men snyggt förpackat den här gången. Men det är absolut en trevlig skiva att ha på i bakgrunden när det är fest. Tempot är högt.
Nr: Borttagen ur samlingen, såld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar