EELS – DAISIES OF THE GALAXY – 2000
Flyswater var den första låt med Eels jag hörde. Sen minns jag It´s A Motherfucker och I Like Birds också. Alla på Daisies Of The Galaxy. Skruvad pop, texter nästan som barnramsor, charmigt och anspråkslöst men samtidigt ganska krävande. Lite spännande. Då nästan helt olikt annat jag hört.
Det var Daisies Of The Galaxy som fick mig att börja lyssna på Eels...väldigt mycket en period. Jag letade upp fler och fler av Mark Oliver Everetts album.
Det är några år sedan, men jag kommer ibland tillbaka till den där skivan nu för tiden också, även om jag numera tycker att Eels gjort flera andra album som är bättre. Egentligen är det nog så att Daisies Of The Galaxy är ett förhållandevis svagt album. Men det kanske har sin förklaring.
Albumet innan var mörka och dystra, och högst allvarliga Electro-Shock Blues, där Everett bearbetade sin sorg efter systerns självmord.
Det är en skiva som tar på krafterna att lyssna på. Jag är övertygad om att E, som Everett kallar sig, kände sig ganska utmattad efter den.
Därför blev Daisies Of The Galaxy som den blev. Lite ofokuserad och rörig, kanske ogenomtänkt, som ett inte helt fullbordat verk. Den känslan får jag nu för tiden.
Nr: 1315/2222
Flyswater var den första låt med Eels jag hörde. Sen minns jag It´s A Motherfucker och I Like Birds också. Alla på Daisies Of The Galaxy. Skruvad pop, texter nästan som barnramsor, charmigt och anspråkslöst men samtidigt ganska krävande. Lite spännande. Då nästan helt olikt annat jag hört.
Det är några år sedan, men jag kommer ibland tillbaka till den där skivan nu för tiden också, även om jag numera tycker att Eels gjort flera andra album som är bättre. Egentligen är det nog så att Daisies Of The Galaxy är ett förhållandevis svagt album. Men det kanske har sin förklaring.
Nr: 1315/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar