En sexa Skåne - Del 5
Och så något helt annat än de skivor jag skrivit om tidigare.
SKÅNSK ROCK I -1982
Kanske inspirerade av En flugskit i Kosmos och Svensk Pop i Klippan kom tre samlingsskivor med Skånsk Rock ut 1982, sammanställda av GC Music i Helsingborg. Av cirka 100 intresserade valdes 48 band ut, 16 till varje skiva. Jag har en av dem, Skånsk Rock I.
Klippanpopen hade redan bokat in sin lite halvbonniga glimten-i-ögat-nisch med band som Torsson, Kommissarie Roy och The Push och andra okända storheter. Till skillnad från de legendariska samlingsskivorna från Klippan är urvalet betydligt bredare på Skånsk Rock-samlingarna.
Här är det inte bara en sak som gäller, här finns det mesta från tung hårdrock till Lustans lakejersliknande synthpop. Det kan vara bra, men också en belastning. För tyvärr blir det då inget annat än samlingsalbum, en provkarta på bra skånska band från 1982. Ett roligt tidsdokument, men inte så mycket mer.
Den typen av projekt finns det många av. Där lokala rockband fått chansen att spela in en eller flera av sina låtar. Få av dem får man sen höra något mer från, de flesta förblir ”lokala” så länge de finns. Undantag finns naturligtvis, men de är få.
På Skånsk Rock I hittar jag ett sådant band. Silver Mountain, som i mitten på 80-talet gjorde ett par halvmetalplattor, som i de rätta kretsarna nu för tiden betraktas som riktiga rariteter.
Den låt bandet gör på den här skivan heter She Needs, som nog ska räknas in i genren halvmelodisk hårdrock i samma anda som Uriah Heep och liknande. Inte i min mening det största som skapats i musikvärlden. Men kanske blev den här inspelningen vad som krävdes för att Silver Mountain trots allt skulle lyckas.
De övriga 15 banden på Skånsk Rock I är för mig okända storheter, trots att det finns mycket rolig lyssning att hämta.
Nr: 36/2222
Och så något helt annat än de skivor jag skrivit om tidigare.
SKÅNSK ROCK I -1982
Kanske inspirerade av En flugskit i Kosmos och Svensk Pop i Klippan kom tre samlingsskivor med Skånsk Rock ut 1982, sammanställda av GC Music i Helsingborg. Av cirka 100 intresserade valdes 48 band ut, 16 till varje skiva. Jag har en av dem, Skånsk Rock I.
Klippanpopen hade redan bokat in sin lite halvbonniga glimten-i-ögat-nisch med band som Torsson, Kommissarie Roy och The Push och andra okända storheter. Till skillnad från de legendariska samlingsskivorna från Klippan är urvalet betydligt bredare på Skånsk Rock-samlingarna.
Här är det inte bara en sak som gäller, här finns det mesta från tung hårdrock till Lustans lakejersliknande synthpop. Det kan vara bra, men också en belastning. För tyvärr blir det då inget annat än samlingsalbum, en provkarta på bra skånska band från 1982. Ett roligt tidsdokument, men inte så mycket mer.
Den typen av projekt finns det många av. Där lokala rockband fått chansen att spela in en eller flera av sina låtar. Få av dem får man sen höra något mer från, de flesta förblir ”lokala” så länge de finns. Undantag finns naturligtvis, men de är få.
På Skånsk Rock I hittar jag ett sådant band. Silver Mountain, som i mitten på 80-talet gjorde ett par halvmetalplattor, som i de rätta kretsarna nu för tiden betraktas som riktiga rariteter.
Den låt bandet gör på den här skivan heter She Needs, som nog ska räknas in i genren halvmelodisk hårdrock i samma anda som Uriah Heep och liknande. Inte i min mening det största som skapats i musikvärlden. Men kanske blev den här inspelningen vad som krävdes för att Silver Mountain trots allt skulle lyckas.
De övriga 15 banden på Skånsk Rock I är för mig okända storheter, trots att det finns mycket rolig lyssning att hämta.
Nr: 36/2222
Oj, oj, oj... att du skulle ta upp denna platta... Någonstans i någon låda i mitt källarförråd finns en hög LP-skivor som jag rensat ut ur samlingen, och som är omöjliga att sälja. Bland dessa finns alla tre volymerna ur "Skånsk rock"-serien. (Jag tror bara det gjordes tre.) Dessa plattor fick jag gratis i samband med någon spelning på en musikförening i Skåne i slutet av 80-talet. Såvitt jag minns är samtliga tre plattor genomgående ganska usla. Men en del av de lokala musiker som var med gick förstås vidare i sina karriärer och gjorde senare riktigt bra grejor. (Och - just for the record - även om jag själv har en bakgrund som halvprofessionell lokal musiker i Skåne är jag inte med och spelar på någon av Skånsk rock-plattorna.)
SvaraRaderaHe, he, jo det är nog sant att det här inte är så där jättebra...
SvaraRaderaMen märkligt nog verkar det finnas folk som samlar på dem. Jag köpte den på en loppis och han som bläddrade igenom skivorna före mig gav upp ett glädjetjut när han hittade både tvåan och trean i den här serien. Den han lämnade kvar var den här...