PRINCE – GRAFFITI BRIDGE - 1990
Graffiti Bridge är ett Prince-album med dåligt rykte. Det finns många som anser den vara ganska risig. Men bakom alla missförstånd och rykten döljer sig ännu ett bra album med Prince.
De negativa argumenten är dock svåra att säga emot.
Dels är det filmmusik från en film nästan ingen sett. Filmen Graffiti Bridge skrevs av Prince själv och lär vara en fristående uppföljning till Purple Rain.
Hur fräckt det än var, var det ingen som hajade. Nästan ingen såg filmen 1990. Även då var PR och marknadsföring betydligt viktigare för skivförsäljningen än hur det i själva verket lät. Skivan sålde på grund av filmen dåligt.
Sen är det stora flertalet av låtarna egentligen gammal skåpmat. Låtar som blivit över från Prince tidigare plattor och som gjorts om till 90-talsgrejer. Sånt kan en del "fintyckare" anse lukta lite illa.
För det tredje var det inte Prince som sjöng på alla låtarna. Han gör väl ungefär en tredjedel själv, resten har han överlåtit på andra; Mavis Staples, Tevin Campbell, The Time.
Men hör och häpna. Graffiti Bridge är i min öron inte alls dum. Det är en Prince-skiva jag verkligen gillar. Det finns flera mer än bara anständiga saker här.
Thieves In the Temple är en ruggigt tuff funklåt. Jag tror det var den enda låten från skivan som blev en riktig hit. För att inte tala om We Can Funk, en låt Prince gör tillsammans med funklegenden och häxmästaren George Clinton.
Sen var det den här skivan som fick mig att upptäcka soul- och gospelsångerskan Mavis Staples. Och här snackar vi röstresurser utöver det vanliga.
Hon gör flera sköna låtar, ta och leta fram Melody Cool, så förstår du vad jag menar. Den är grym!
Nr: 846/2000
Graffiti Bridge är ett Prince-album med dåligt rykte. Det finns många som anser den vara ganska risig. Men bakom alla missförstånd och rykten döljer sig ännu ett bra album med Prince.
Hur fräckt det än var, var det ingen som hajade. Nästan ingen såg filmen 1990. Även då var PR och marknadsföring betydligt viktigare för skivförsäljningen än hur det i själva verket lät. Skivan sålde på grund av filmen dåligt.
För det tredje var det inte Prince som sjöng på alla låtarna. Han gör väl ungefär en tredjedel själv, resten har han överlåtit på andra; Mavis Staples, Tevin Campbell, The Time.
Men hör och häpna. Graffiti Bridge är i min öron inte alls dum. Det är en Prince-skiva jag verkligen gillar. Det finns flera mer än bara anständiga saker här.
Thieves In the Temple är en ruggigt tuff funklåt. Jag tror det var den enda låten från skivan som blev en riktig hit. För att inte tala om We Can Funk, en låt Prince gör tillsammans med funklegenden och häxmästaren George Clinton.
Hon gör flera sköna låtar, ta och leta fram Melody Cool, så förstår du vad jag menar. Den är grym!
Nr: 846/2000
Jag fattar inte, du och jag verkar ha mycket lika musik smak men Prince, varför har inte jag förstått hans storhet ??
SvaraRaderaHe, he, jag tror det hänger på mitt maniska intresse för amerikansk tidig 70-talsfunk...
SvaraRaderaI tidigare texter på denna blogg har du inte alls verkat gilla soul, vilket jag som gammal soul-nörd tycker är lite trist. Men här avslöjar du plötsligt en kärlek till Mavis Staples. Det finns nog hopp om dig också ;-)
SvaraRaderaHe, he (igen). När fan blir gammal blir han religiös...eller hur det nu är man säger.
SvaraRaderaNä, jag har inte alltid varit så där intresserad av soul. Men på senare tid har jag ändrat mig lite, 80-talssoul och senare har jag fortfarande svårt för, men bland lite äldre grejer har jag hittat mycket bra saker.
Jag delar i stort din syn på soul. Själv ÄLSKAR jag klassisk soul/r&b från 60- och tidigt 70-tal. Därefter började det gå utför (även om man naturligtvis kan hitta enstaka guldkorn även i modernare soul). Under de senaste 10 - 12 åren har det dock skett ett slags nytändning i och med den "retro-soul" som blivit en ganska stor internationell musiktrend. Jag tänker då på artister som t.ex. Sharon Jones & The Dap-Kings, Raphael Saadiq, Eli "Paperboy" Reed, The Pepper Pots, The Transatlantics m.fl. Men i grunden håller jag med dig. Soul-musikens guldålder var enligt min åsikt c:a 1965 - 75.
RaderaOj, oj, det är artister jag inte har nån som helst koll på. Men tackar för tipset.
SvaraRadera