På gränsen mellan genialitet och galenskap

ANGE – EMILE JACOTEY - 1975

Gränsen mellan genialitet, egensinnighet och galenskap är tunn, inser jag efter att ha lyssnat på LP:n Emile Jacotey med franska progbandet Ange.

Det är en grupp jag förmodligen skulle ha älskat att få höra live, musiken är så oberäknerlig. Att till slut den gamle Emile själv dyker upp känns inte alls konstigt, utan fullt naturligt.

Man skulle kunna jämföra Anges musik med det Genesis höll på med på till exempel The Lamb Lies Down On Broadway. Uppbyggnaden av musiken, den märkliga storyn och de snabba oväntade vändningarna ligger inte långt från varandra.

Men samtidigt är det att skjuta vid sidan av målet. Ange har egentligen ingenting med Genesis att göra. Och knappast med något annat mer välkänt brittiskt progrockband från det tidiga 70-talet heller.

Ange är ett franskt band och skiljer sig därmed kraftigt från brittiska, tyska och italienska band i samma genre. De har hämtat sin inspiration från helt andra håll, vilket naturligtvis var att vänta. Franska musiker erkänner sig knappast som beundrare av den brittiska popmusiken.

För egen del uppskattar jag detta ganska annorlunda inslag i min skivsamling.

Och kan bara beklaga att min skolfranska inte är vad den borde varit. Jag misstänker att behållningen av skivan Emile Jacotey varit betydligt större om jag förstått mer av språket.

Nr: 605/2222