Någon har krossat en tomat

YES – TORMATO - 1978

På omslaget till Yes album Tormato har någon krossat en tomat. Förmodligen var han besviken eller rent av förbannad.

Utan att vara någon större expert på Yes musik vill jag nog påstå att han som kastade tomaten hade rätt. Tormato från 1978 är ingen bra Yes-skiva.

Möjligtvis skulle man kunna mena att det är ett album som gjordes under Yes övergång från progressivt rockband till pudelrockare (eller vad man vill kalla det).

Jag är förresten inte alls säker på att musiken på Tormato kan anses vara särskilt ”progressiv”. Det faller redan på första kriteriet - progressiva rocklåtar ska vara långa.

På den här skivan finns hela åtta låtar, vilket nog får anses vara väldigt mycket när det gäller Chris Squire och hans kollegor vid den här tiden.

Man skulle kunna tro att det i så fall rör sig om något slags konceptalbum, vilket är andra kriteriet för progressiv rock. Efter ett antal genomlyssningar vill jag påstå att Tormato inte klarar det kravet heller. Nej, det är nog ett ”vanligt” rockalbum.

Fan vet om inte Yes-gänget, av någon outgrundlig anledning, lyssnat in sig på det Genesis höll på med ungefär vid samma tid. Jag hittar en hel del likheter mellan den här plattan och album som Winds and Wuthering och And Then There Were Three. Inte precis några av mina favoriter i Genesis katalog...

Nej, Tormato ställer jag undan väldigt långt bak i hyllan och ämnar låta framtida arkeologer få gräva fram och sedan få klia sig i huvudet över... Kanske krossar de tomater i framtiden också...

Nr: 1250/2222