”Den klistriga blicken döljer en demon”

LARRY GRAHAM – VICTORY - 1983

Okej , jag vet. På det här skivomslaget ser Larry Graham ut som en äldre släkting till R. Kelly, så man skulle kunna misstänka att det är väldigt smörig soul-pop på Victory från 1983.

Det är det naturligtvis, en bild ljuger ju aldrig... På sina ställen är det faktiskt lite Earth Wind & Fire-varning, och Imagination...och George McCrae...

Den gamle Sly & The Family Stone-basisten Larry Graham gjorde på 80-talet en rad soulplattor. Ingen av dem särskilt intressant egentligen... Förutom en sak då...

Det sägs vara Larry Graham som ”uppfann” slapbas-tekniken. Vilket enkelt uttryckt innebär att han slår på basens strängar och på så sätt får fram en rytm som nästan kan liknas lite vid trumspel.

Tekniken blev i slutet av 60-talet något av ett kännetecken för funkmusiken. Lyssna på band som Funkadelic, Parliament, Rhinoceros, Rare Earth, Mother´s Finest, Sly & The Family Stone. Och så är Mark King i Level 42 också en jävel på att lira slapbas...

Av den anledningen är Victory en skiva som absolut är värd att ha i samlingen. Inte för de tre-fyra soulballaderna, däremot för Larry Grahams slapbas-spel.

Bilden på gossen i den vita skjortan, rosa tröjan, det håriga bröstet och den klistriga blicken döljer en demon. Larry öser nämligen på rätt ordentligt på sina ställen.

Jag rekommenderar låtar som inledande Just Call My Name, bara för det skitfräcka introt och avslutningen med titelspåret Victory. De sista tre minuterna av den låten är en enda orgie i slapbas. Läckert!

Nr: 1894/2222