Bra-att-ha-skivor – Del 3
SEA LEVEL – ON THE EDGE - 1978
När jag för ett tag sedan skrev om Sea Levels album, Cats On The Coast från 1977, jämförde jag med Steely Dan. När jag nu ger mig på uppföljaren On The Edge från 1978, går inte det.
Sea Level går nämligen på sitt tredje album på kort tid ännu mer mot mainstream och radioanpassad radiorock.
I en liten subgenre, kalla det gärna southern jazzrock, är sånt naturligtvis förödande.
De där lite charmerande spåren från rötterna i Allman Brothers är här nästan helt borta.
Chuck Leavell och hans polare blixtrar visserligen till ibland och levererar en och annan liten bubblande sydstatspärla, men On The Edge är knappast en skiva på gränsen, ingen rebell, outlaw eller upprorsmakare. Det är en ganska snäll - och givetvis trevlig - liten platta.
Det hjälper inte ett dugg att skivan, liksom Sea Levels tidigare, är utgiven av Capricorn Records i Macon, Georgia. Den duger inte.
Inte när man vet vad Sea Level gjort tidigare och att flera av bandets medlemmar en gång i tiden lirat med både Gregg och Duane Allman.
Den enda balansgång Chuck Leavell ägnar sig åt här är mellan ”snyggt” och menlöst.
Nr: 1350/2222
SEA LEVEL – ON THE EDGE - 1978
När jag för ett tag sedan skrev om Sea Levels album, Cats On The Coast från 1977, jämförde jag med Steely Dan. När jag nu ger mig på uppföljaren On The Edge från 1978, går inte det.
Sea Level går nämligen på sitt tredje album på kort tid ännu mer mot mainstream och radioanpassad radiorock.
Chuck Leavell och hans polare blixtrar visserligen till ibland och levererar en och annan liten bubblande sydstatspärla, men On The Edge är knappast en skiva på gränsen, ingen rebell, outlaw eller upprorsmakare. Det är en ganska snäll - och givetvis trevlig - liten platta.
Inte när man vet vad Sea Level gjort tidigare och att flera av bandets medlemmar en gång i tiden lirat med både Gregg och Duane Allman.
Den enda balansgång Chuck Leavell ägnar sig åt här är mellan ”snyggt” och menlöst.
Nr: 1350/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar