NEIL YOUNG – HARVEST – 1972
För att inte göra som alla andra kommer detta inte att bli någon hyllningstext till Neil Youngs Harvest. Hans bäst säljande album och den LP som fortfarande är hans mest populära och en skiva som brukar kosta massor på diverse internetauktioner och i begagnataffärerna.
Jag har aldrig riktigt förstått storheten med Harvest. Men å andra sidan har country aldrig varit riktigt min grej.
Jodå, Harvest är en countryplatta, ingen tvekan om det. Det är mycket känsla och bitvis nästan vackert, men den här gången når Neil Young inte fram till mig.
Det som räddar hela situationen är Heart Of Gold. Låten som en gång var orsaken till att jag köpte skivan, och förmodligen orsaken till att många andra också gjorde det.
Jag har inte särskilt många countryskivor i samlingen, men jag har andra som är roligare att lyssna på, John Fogerty till exempel...
Jag är inte den som expertmässigt kan avgöra vad som är en bra melodi eller inte. Men jag vet att det jag letar efter, det finns inte på Harvest.
Uj, det där blev visst en liten sågning. Så illa är det nog inte egentligen. Det här är så klart en väldigt bra LP. Jag klarar av att lyssna på Harvest nån gång emellanåt nu för tiden också, även om jag tröttnat på Heart Of Gold för väldigt länge sen.
Neil Youngs storhet går inte att komma ifrån. Men jag kan inte låta bli att jämföra Harvest med hans andra album i samma tidsperiod, After The Goldrush, Zuma, Tonight´s The Night. Då blir det så här. Det är ingen tillfällig grej.
Jag har skrivit om Harvest en gång tidigare. Då jämförde jag den med Harvest Moon, Youngs ”uppföljare” från 90-talet. Då kom jag fram till ungefär samma sak...
Nr: 178/2222
För att inte göra som alla andra kommer detta inte att bli någon hyllningstext till Neil Youngs Harvest. Hans bäst säljande album och den LP som fortfarande är hans mest populära och en skiva som brukar kosta massor på diverse internetauktioner och i begagnataffärerna.
Jodå, Harvest är en countryplatta, ingen tvekan om det. Det är mycket känsla och bitvis nästan vackert, men den här gången når Neil Young inte fram till mig.
Jag har inte särskilt många countryskivor i samlingen, men jag har andra som är roligare att lyssna på, John Fogerty till exempel...
Jag är inte den som expertmässigt kan avgöra vad som är en bra melodi eller inte. Men jag vet att det jag letar efter, det finns inte på Harvest.
Neil Youngs storhet går inte att komma ifrån. Men jag kan inte låta bli att jämföra Harvest med hans andra album i samma tidsperiod, After The Goldrush, Zuma, Tonight´s The Night. Då blir det så här. Det är ingen tillfällig grej.
Jag har skrivit om Harvest en gång tidigare. Då jämförde jag den med Harvest Moon, Youngs ”uppföljare” från 90-talet. Då kom jag fram till ungefär samma sak...
Nr: 178/2222
Men om man nu ett ögonblick bortser från "Heart of gold" är ju skivans stora låt den avslutande "Words" med sin fängslande 11/8-takt, definitivit inte country utan klassisk tung och fin Neil-Young-precis-som-vi-vill-ha-honom.
SvaraRaderaSå sant. Får lite dåligt samvete nu, den borde jag nog tagit upp.
SvaraRaderaSmaken är ju såklart som baken... Man får tycka vad man vill. Jag kan dock inte hålla med om att man ens kan jämnföra Young med Fogerty, men det är enbart min personliga åsikt. Tycker att Harvest är en kanonplatta. Absolut inte den bästa i mannens katalog men en bra platta. Håller med dig om att t ex tonights the... är bättre. Håller on the beach ännu högre och rust never sleep ska vi inte tala om! =)
SvaraRaderaDock tycker jag att Harvest Moon är en otroligt stark skiva som jag kommer tillbaka till många gånger. Hans archive series med Dreaming man som är hela Harvest moon plattan akustisk är tom ännu starkare och är en sådan där perfekt Neil platta. 10p hela vägen.
Det var mina 2cent =)
Fortsätt skriva. Du gör ett kanonjobb. En stor kulturgärning!
//Jonas, Halmstad
Tack för det Jonas.
SvaraRaderaJämförde jag verkligen Neil Young med John Fogerty?...hmm, jo det gjorde jag nog...men då var det countryn jag tänkte på.
Jag tror vi är överens om det mesta. Harvest Moon är en fantastisk platta. Och Rust never sleeps...så klart...On the Beach har jag inte (ännu...).