Det är coolt...Johnny Cool

STEVE GIBBONS BAND – ANY ROAD UP – 1976

I slutet av 70-talet fanns det folk som jämförde Steve Gibbons med Bob Seger. Men det hängde knappast på musiken, där finns inte mycket som är gemensamt. Det berodde i stället på att bådas karriärer kom igång på allvar ganska sent.

Bob Seger var en slow-starter. Och Steve Gibbons var med redan på 50-talet och lirade med diverse olika lokala band i Birmingham. Men det var inte förrän i mitten av 70-talet han blev storstjärna. Any Road Up var hans första* (se Jonas kommentar) soloplatta.

Inte för att särskilt många uppmärksammade det. Det var först ett par år senare med super-LP:n Down In The Bunker folk blev medvetna om Steve Gibbons Band. Det var nog med viss rätt.

Any Road Up var bara ett första steg mot Down In The Bunker. Här hade ännu inte Steve Gibbons utvecklat sin stil och sina fräcka melodier. Any Road Up är en helt okej platta, men lite vinglig.

Egentligen är det bara i Johnny Cool man kan ana vad som skulle komma senare. Steve Gibbons trasslar i övrigt in sig i en märklig blandning av rockers och ganska halvkladdiga ballader.

Hela LP:n är lite otydlig. Möjligtvis kan man se LP:n som lätt countryesque pubrock med sydstatsinfluenser. Kanske ville Steve Gibbons göra som Foghat, ta båten över Atlanten från de brittiska pubarna till den amerikanska vilda västern. Inte minst omslaget pekar åt det hållet. Men så var det nog inte.

Mitt exemplar av Any Road Up är signerat. Jag passade på när jag gjorde en intervju med Steve Gibbons för några år sedan då han spelade i Jönköping. Det är coolt...Johnny Cool...

Nr: 1923/2222

* Egentligen är detta den andra soloplattan med Steve Gibbons. Han släppte nämligen redan 1971 albumet Short Stories, en synnerligen obskyr sak som tydligen är mycket svår att få tag på, men då inte under namnet Steve Gibbons Band utan bara sitt eget.