ZZ TOP – FANDANGO - 1975
Jag tror jag här och nu utnämner Fandango till min bästa ZZ Top-LP*. Det är ett ruskigt gung från första till sista låten. Korta, snärtiga och intensiva låtar, med Heard it on the X och Tush som okränkbara superlåtar.
Nu tar jag kanske i, men på Fandango finns bara bra låtar. Nasty Dogs and Funky Kings är faktiskt funkig, men väldigt bra texasrock. Det är så boogierock ska låta.
Blue Jean Blues är nog den släpigaste blueslåt ZZ Top någonsin gjort, men den är briljant. Balinese och Mexican Blackbird enkla och opretentiösa, men skarpa som eggen på ett nyköpt rakblad.
Och sen kommer alltså Heard it on the X och Tush. ZZ Tops allra bästa någonsin. De låtar bandet kommer att bli ihågkomna för i all framtid.
Men Fandango kunde faktiskt varit bättre än så. A-sidan är nämligen hämtad från en liveinspelning. Den visar visserligen att ZZ Top 1975 var ett riktigt bra liveband.
Och den sidan är också lysande. Inte minst backdoor-medleyn på över nio minuter. Det är en svettig sak. Så idén med en studiosida och en livesida kanske inte var så dum.
Men jag kan inte låta bli att fundera över hur det blivit om ZZ Top i stället gjort en HEL liveplatta. Hur bra kunde inte det blivit! Och sen kunde nog de sex studiolåtarna, med lite utfyllnad, klarat av att stå för sig själva på en egen skiva.
Nr: 887/2222
* Men i mycket hård konkurrens med Tejas och Dëguello...och Tres Hombres...
Jag tror jag här och nu utnämner Fandango till min bästa ZZ Top-LP*. Det är ett ruskigt gung från första till sista låten. Korta, snärtiga och intensiva låtar, med Heard it on the X och Tush som okränkbara superlåtar.
Blue Jean Blues är nog den släpigaste blueslåt ZZ Top någonsin gjort, men den är briljant. Balinese och Mexican Blackbird enkla och opretentiösa, men skarpa som eggen på ett nyköpt rakblad.
Och sen kommer alltså Heard it on the X och Tush. ZZ Tops allra bästa någonsin. De låtar bandet kommer att bli ihågkomna för i all framtid.
Och den sidan är också lysande. Inte minst backdoor-medleyn på över nio minuter. Det är en svettig sak. Så idén med en studiosida och en livesida kanske inte var så dum.
Men jag kan inte låta bli att fundera över hur det blivit om ZZ Top i stället gjort en HEL liveplatta. Hur bra kunde inte det blivit! Och sen kunde nog de sex studiolåtarna, med lite utfyllnad, klarat av att stå för sig själva på en egen skiva.
Nr: 887/2222
* Men i mycket hård konkurrens med Tejas och Dëguello...och Tres Hombres...
ZZ Tops tunga bluesrock är nog det närmaste jag kommer hårdrock i min skivsamling (bortsett från en sällan spelad Motorhead-platta). Jag tycker att det skäggiga boogie-gunget kan bli lite enahanda i allför stora doser, men några låtar i taget funkar alldeles utmärkt. Har du förresten lyssnat på garage-/psykedelia-bandet Moving Sidewalks där åtminstone en av ZZ Top-medlemmarna (minns ej vem av dem) började sin karriär?
SvaraRaderaSant att ZZ Top blir lite "tjatiga" i längden, men då kan man alltid plocka fram Tejas som är ganska annorlunda.
SvaraRaderaMoving Sidewalks låter intressant, men att få tag i dem på vinyl kan nog vara svårt gissar jag.