JETHRO TULL – ROCK ISLAND - 1989
Rock Island är ett sånt där Tull-album det är svårt att förhålla sig till.
Å ena sidan skulle det bara kunna vara en tråkig fortsättning på Crest Of A Knave från 1987.
Å andra sidan kan man se den som en platta som står på helt egna ben och är ett tydligt steg av Ian Anderson bort från den synthpop han höll på i början av 80-talet.
Visst innehåller Rock Island en del synthslingor, men det är inte lika utpräglat som tidigare.
Därför ser jag den hellre som en föregångare till nostalgiska Catfish Rising, där Tull hade letat sig tillbaka till 70-talets bluesrötter.
Det finns ett par sköna spår. Another Christmas Song skulle förmodligen blivit en av Tulls större, om den kommit så där 15 år tidigare.
The Whaler´s Dues är en snyggt uppbyggd episk låt, liksom titelspåret Rock Island. Ears of Tin kunde blivit en klassiker, om de bara låtit bli de där jobbiga hårdrocksriffen.
Kissing Willie och The Rattlesnake Trail anses dock allmänt som de bästa spåren på den här LP:n. Det är skivans två tyngsta låtar. Det hänger nog på att många jämför Rock Island med Crest of a Knave (som blev vald till sitt års bästa metalalbum (!) före Metallicas svarta...)
Nr: 692/2222
Rock Island är ett sånt där Tull-album det är svårt att förhålla sig till.
Å ena sidan skulle det bara kunna vara en tråkig fortsättning på Crest Of A Knave från 1987.
Å andra sidan kan man se den som en platta som står på helt egna ben och är ett tydligt steg av Ian Anderson bort från den synthpop han höll på i början av 80-talet.
Visst innehåller Rock Island en del synthslingor, men det är inte lika utpräglat som tidigare.
Därför ser jag den hellre som en föregångare till nostalgiska Catfish Rising, där Tull hade letat sig tillbaka till 70-talets bluesrötter.
Det finns ett par sköna spår. Another Christmas Song skulle förmodligen blivit en av Tulls större, om den kommit så där 15 år tidigare.
The Whaler´s Dues är en snyggt uppbyggd episk låt, liksom titelspåret Rock Island. Ears of Tin kunde blivit en klassiker, om de bara låtit bli de där jobbiga hårdrocksriffen.
Kissing Willie och The Rattlesnake Trail anses dock allmänt som de bästa spåren på den här LP:n. Det är skivans två tyngsta låtar. Det hänger nog på att många jämför Rock Island med Crest of a Knave (som blev vald till sitt års bästa metalalbum (!) före Metallicas svarta...)
Nr: 692/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar