Allmans comebackalbum – del 4
Fjärde delen i mina betraktelser över Allman Brothers comebackskivor handlar om en skiva som kanske inte skulle få vara med här egentligen. Det är nämligen en uppföljare till en comeback... Shade Of Two Worlds kom ut året efter Seven Turns.
ALLMAN BROTHERS BAND – SHADES OF TWO WORLDS - 1991
Ha, ännu en gammal favorit att släpa fram i ljuset. Om du funderar på att skaffa nåt album med Allman Brothers från lite senare datum, då är det den här skivan du ska ha, Shades Of Two Worlds.
Inte för att den kan mäta sig med någon av de gamla monsterskivorna, Idlewild South, Eat A Pecah eller Brothers & Sisters. Men det här är en synnerligen pigg och spännande sak för att vara Dickey Betts och Gregg Allman på 90-talet.
(och så dansar jag lite krigsdans. Inte bara för att det här är en bra platta utan också för att jag blev lätt överraskad när jag hörde den nu igen...detta hade jag faktiskt inte räknat med efter hemskingar som Reach For The Sky och Brothers Of The Road. Och Seven Turns - som trots allt var ganska bra, men inte alls i närheten av denna...).
Men hej och hopp. Nu ska vi kanske inte ta i för mycket. När jag lyckas gräva fram såna här saker har jag ibland en tendens att ta i. Shades Of Two Worlds ska med lite eftertanke nog inte räknas in bland Allmans storverk.
Men den är spännande, lite experimentell, tokladdad med energi och eventuellt lite oberäknerlig. För att vara en 90-talare med de här pojkarna är den väldigt bra.
Shades Of Two Worlds fick mig att inse att man aldrig ska stänga dörren för herrar som Greg Allman och Dickey Betts. Punkt.
Nr: 1031/2222
Fjärde delen i mina betraktelser över Allman Brothers comebackskivor handlar om en skiva som kanske inte skulle få vara med här egentligen. Det är nämligen en uppföljare till en comeback... Shade Of Two Worlds kom ut året efter Seven Turns.
ALLMAN BROTHERS BAND – SHADES OF TWO WORLDS - 1991
Ha, ännu en gammal favorit att släpa fram i ljuset. Om du funderar på att skaffa nåt album med Allman Brothers från lite senare datum, då är det den här skivan du ska ha, Shades Of Two Worlds.
(och så dansar jag lite krigsdans. Inte bara för att det här är en bra platta utan också för att jag blev lätt överraskad när jag hörde den nu igen...detta hade jag faktiskt inte räknat med efter hemskingar som Reach For The Sky och Brothers Of The Road. Och Seven Turns - som trots allt var ganska bra, men inte alls i närheten av denna...).
Men den är spännande, lite experimentell, tokladdad med energi och eventuellt lite oberäknerlig. För att vara en 90-talare med de här pojkarna är den väldigt bra.
Shades Of Two Worlds fick mig att inse att man aldrig ska stänga dörren för herrar som Greg Allman och Dickey Betts. Punkt.
Nr: 1031/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar