DOOBIE BROTHERS – STAMPEDE - 1975
Stampede är en ruggigt bra platta. Har du inte hört Doobie Brothers album från 1975 är det dags att göra det nu. Det är en liten läckerbit i svart vinyl. Fräck och väldigt välgjord amerikansk countryrock, americana, rootrock eller vad du vill kalla det.
En sak är säker. När Doobie Brothers snodde gitarristen Jeff ”Skunk” Baxter från Steely Dan blev bandet väldigt mycket bättre. Stampede är musikaliskt sett Doobies absolut bästa album.
Här finns visserligen inga hits som Listen To The Music, Long Train Runnin´ eller Black Water. Men låtarna är så snyggt gjorda att jag bara kan ställa mig upp och applådera. Lyssna till exempel på inledningen med Sweet Maxine, det kunde blivit en singelhit det...men blev det inte.
Eller när Ry Cooder hoppar in på Rainy Day Crosswater Blues och spelar bottleneck så strängarna yr. Det är bra!
Märkligt nog var Stampede en sån där platta man knappast la märke till när den kom. För min del tror jag det handlade om att bandet mer eller mindre lämnade sydstatsrocken bakom sig med den här skivan. Då blev den inte lika intressant...
Tydligen var skivan inte särskilt intressant för andra skivköpare heller. Konstigt nog är detta en av de album med The Doobies som sålt sämst, debutplattan från 1971 oräknad.
Det var också nu Doobie Brothers gjorde sitt stora misstag. När sångaren Tom Johnston blev sjuk plockade de in soulsångaren Michael McDonald, som visserligen varit med i Steey Dan tidigare, men knappast var rätt man för det här gänget.
Om det var därför eller berodde på något annat vet jag inte. Men Doobie Brothers kunde senare aldrig upprepa vad de gjorde på Stampede. I stället gick gruppen under många år allt längre mot soul och pop.
Nr: 694/2222
Stampede är en ruggigt bra platta. Har du inte hört Doobie Brothers album från 1975 är det dags att göra det nu. Det är en liten läckerbit i svart vinyl. Fräck och väldigt välgjord amerikansk countryrock, americana, rootrock eller vad du vill kalla det.
Här finns visserligen inga hits som Listen To The Music, Long Train Runnin´ eller Black Water. Men låtarna är så snyggt gjorda att jag bara kan ställa mig upp och applådera. Lyssna till exempel på inledningen med Sweet Maxine, det kunde blivit en singelhit det...men blev det inte.
Eller när Ry Cooder hoppar in på Rainy Day Crosswater Blues och spelar bottleneck så strängarna yr. Det är bra!
Tydligen var skivan inte särskilt intressant för andra skivköpare heller. Konstigt nog är detta en av de album med The Doobies som sålt sämst, debutplattan från 1971 oräknad.
Det var också nu Doobie Brothers gjorde sitt stora misstag. När sångaren Tom Johnston blev sjuk plockade de in soulsångaren Michael McDonald, som visserligen varit med i Steey Dan tidigare, men knappast var rätt man för det här gänget.
Om det var därför eller berodde på något annat vet jag inte. Men Doobie Brothers kunde senare aldrig upprepa vad de gjorde på Stampede. I stället gick gruppen under många år allt längre mot soul och pop.
Nr: 694/2222
Lite halv progressiv och svår på sina håll va men med fantastiska gitarrer... 7 Pelle
SvaraRadera