Oz Rock - Del 3
Australisk pubrock ska inte föraktas, även om det här gänget aldrig lyckades.
TAZMANIAN DEVILS – TAZMANIAN DEVILS - 1980
Pressa in reggaerytmer, new wave och rock´n´roll i ett och samma spår. Lägg till en del stonesinfluenser och ett stänk J Geils Band. Vad får man då? Det låter som en enda röra, men det är Tazmanian Devils.
De var ett av många australiska band som i slutet av 70-talet poppade upp i nya vågens efterdyningar. Det här gänget var till och med så bra att jätten Warner Brothers nappade.
Bandet fick spela in två LP-skivor på det multinationella bolaget. Men trots att både skamusik och tuff powerpop var det allra hetaste de där åren gick det inte särskilt bra för Tazmanian Devils.
Det hjälpte inte heller att gruppen hade en hel del likheter med brittiska pubrockband som Rockpile eller Records. Skivorna sålde dåligt och de tasmanska djävlarna fick åka hem till Adelaide igen och lira på lokala klubbar...och där har de blivit kvar... Gruppen finns faktiskt fortfarande och gav för några år sedan ut en ny platta.
Bandets första LP har av någon outgrundlig anledning hamnat i min samling. Det är inte en skiva som spelats särskilt ofta. Mest beroende på att den är lite för slätstruken och ”vanlig”. Tazmanian Devils är så klart kunniga musiker, låtarna är varierade och rätt välgjorda, men det där lilla extra saknas.
Jag har liksom inte kunnat motivera för mig själv varför jag skulle spela den här plattan. Det finns ju så många andra som är betydligt roligare...
Nr: 1775/2222
Australisk pubrock ska inte föraktas, även om det här gänget aldrig lyckades.
TAZMANIAN DEVILS – TAZMANIAN DEVILS - 1980
Pressa in reggaerytmer, new wave och rock´n´roll i ett och samma spår. Lägg till en del stonesinfluenser och ett stänk J Geils Band. Vad får man då? Det låter som en enda röra, men det är Tazmanian Devils.
De var ett av många australiska band som i slutet av 70-talet poppade upp i nya vågens efterdyningar. Det här gänget var till och med så bra att jätten Warner Brothers nappade.
Bandet fick spela in två LP-skivor på det multinationella bolaget. Men trots att både skamusik och tuff powerpop var det allra hetaste de där åren gick det inte särskilt bra för Tazmanian Devils.
Det hjälpte inte heller att gruppen hade en hel del likheter med brittiska pubrockband som Rockpile eller Records. Skivorna sålde dåligt och de tasmanska djävlarna fick åka hem till Adelaide igen och lira på lokala klubbar...och där har de blivit kvar... Gruppen finns faktiskt fortfarande och gav för några år sedan ut en ny platta.
Bandets första LP har av någon outgrundlig anledning hamnat i min samling. Det är inte en skiva som spelats särskilt ofta. Mest beroende på att den är lite för slätstruken och ”vanlig”. Tazmanian Devils är så klart kunniga musiker, låtarna är varierade och rätt välgjorda, men det där lilla extra saknas.
Jag har liksom inte kunnat motivera för mig själv varför jag skulle spela den här plattan. Det finns ju så många andra som är betydligt roligare...
Nr: 1775/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar