Bobby Whitlock i lila sammet

Skivor från Dunhill – Del 3

BOBBY WHITLOCK – RAW VELVET - 1972

Kan ett skivomslag sabba en hel karriär?
Efter att ha studerat Bobby Whitlocks album Raw Velvet från 1972, börjar jag undra om det inte kan vara så.

Vem kom på den idén?
Lila sammet och guld! Och så stackars Bobby hängande på väggen som en medaljong med en min som en efterlyst vilda västern-skurk...

Jag vet inte om det var här Whitlocks karriär som rockstjärna började dala. Jag vet faktiskt inte om den någonsin dalat eller gått upp förresten.

Men på den tiden – i början av det lyckliga 70-talet – såg det rätt bra ut för hans del. Han hade lirat med Clapton i Derek and The Dominos och ansågs vara en rätt tuff rhythm´n´ blues-sångare.

Tidigare samma år hade han dessutom släppt en soloplatta där Clapton, andra medlemmar i Derek and The Dominos och till och med George Harrison varit med. Raw Velvet var Whitlocks andra album.

Det sägs att de grabbarna var med på den här skivan också, i alla fall påstår Wikipedia det... Det är möjligt. Men ingen av dem är är omnämnd på skivomslaget. Vilket i och för sig är skit samma.

Jag håller väl med om att Bobby Whitlock har en ganska vass pipa. Det är lite Van Morrison över honom, alltså det Van The Man höll på med i Them i mitten av 60-talet.

Problemet för Bobby är däremot de ganska svaga låtarna. Det är jämnbra, men det lyfter liksom aldrig. Sjysst r´n´b, men inte mycket mer alltså. Det kanske inte bara hängde på skivomslaget trots allt...även om det nog inte gjorde saken bättre. Men håll med om att det är rätt kitchigt.

Nr: 1739/2222