Boomtown Rats håller fortfarande

BOOMTOWN RATS – THE FINE ART OF SURFACING - 1979

På 70-talet fanns Boomtown Rats aldrig bland mina mina favoritband, jag hajade aldrig storheten med album som -78 års Tonic For The Troops och gruppens hajpade debutskiva från 1977. Jag kan inte på något sätt försvara eller argumentera för detta. Förmodligen var det väl bara så att det handlade om en ren tillfällighet. Det fanns ju så mycket annat som var bra...

Men med gruppens tredje album och deras mest välkända, The Fine Art Of Surfacing, har jag ett betydligt närmare förhållande. Det tycker jag även nu för tiden är en riktigt bra rockplatta.

Det hänger så klart inte minst på svarta deprimerande självmordslåten I Don´t Like Mondays som nog måste räknas som en av hela 80-talets största låtar.

Men The Fine Art Of Surfacing är naturligtvis mycket mer än I Don´t Like Mondays, även om det är det enda folk minns av Boomtown Rats idag. Har du plattan hemma tycker jag du ska lyssna på den igen.

Men det mest intressanta med LP:n är ändå att irländska Boomtown Rats här inte längre kan kalla sin musik punk eller ens new wave, som på de två första skivorna.

Boomtown Rats tog efter Tonic For The Troops flera steg ut på betydligt djupare vatten. The Fine Art Of Surfacing anser jag nog vara mer artrock än än new wave. Och det är ju spännande och modigt.

Tyvärr blev det inte så mycket mer av det. De skivor Boomtwon Rats gjorde efter denna är inte alls på samma nivå.

Nr: 921/2222