The Musical Box: Dire Straits och E Street Band

torsdag 28 februari 2013

Dire Straits och E Street Band

DIRE STRAITS – MAKING MOVIES - 1980

All respekt för Mark Knopfler och Making Movies. Det gjorde Dire Straits bra. Men jag gillar inte skivan.
Det finns faktiskt inte en enda låt jag kommer bra överens med. Möjligtvis skulle det vara inledningen med Tunnel Of Love då...och kanske, kanske Romeo & Juliet. Men sen...och Les Boys, sista spåret, är bara jobbig.

Men all respekt för den här skivan. För Dire Straits lyckades med det mycket, mycket svåra att göra något annat än vad de gjort på sina två tidigare plattor; debuten från 1978 och Communique från året efter.

Efter två såna kanonplattor borde det varit lätt att fortsätta i samma spår. Men Knopfler gick en annan väg. Visst har Making Movies fortfarande mycket av Knopflers atmosfäriska sound över sig. Men det där nattsvarta dystra är nedtonat.

För att inte tala om Knopflers gitarr... Och så har han tagit med Roy Bittan i bandet, han som lirade piano i E Street Band!

Och där har vi det. Making Movies från 1980 är bra gjord. Men det låter allt lite Springsteen om den. Det är nog därför jag har så svårt att bli kompis med den här skivan. Dire Straits och Springsteen?

Nr: 535/2222

2 kommentarer:

  1. Än en gång går våra åsikter isär. Jag brukar framhålla den här plattan som min absoluta favoritskiva alla kategorier. För mig är Dire Straits och Roy Bittan a match made in heaven, och det finns ingen annan musik som går så rakt in i hjärtat på mig som just "Tunnel of love", "Romeo and Juliet" och "Skateaway" - inte hela den sistnämnda, versen är lite tråkig, men refrängen. Refrängen!!!

    SvaraRadera
  2. He, he, man kan ju inte alltid tycka lika. Det är lite det som är roligt med att "prata" musik så här. Själv är jag nästan barnsligt förtjust i Dire Straits två första plattor. Men jag ska lyssna på Making Movies igen och särskilt Skateaway.

    SvaraRadera