Gitarristen Jack Green har jag skrivit flera gånger om här på bloggen. Det hela började med att jag hittade hans första soloplatta, Humanesque, i en begagnataffär i Jönköping och bara betalade tre kronor för den...
När jag började gräva lite djupare dök det upp flera kanonplattor, som alla hade två saker gemensamt – skitbra tuff pop men sorgligt bortglömt.
Green lirade under 70-talet dessutom med storheter som Rainbow, T Rex och Pretty Things. Blackmoore sparkade honom efter bara ett par veckor, men med de andra banden spelade han flera album. De har jag så klart också raggat upp.
Här kommer en diskografi över de skivor jag känner till där Jack Green medverkar. Vet du om att det finns nån mer? Hör av dej i så fall. Länkar finns till recensionerna av skivorna.
Sunshine – Sunshine (1972)
Jack Greens första platta, den enda med hans grupp Sunshine hemma i Skottland. Då var han bara 16 år eller nåt sånt och det märks på den här plattan. Ska man vara ärlig är det här bara en platta för fansen...
T Rex – Zinc Alloy AndThe Hidden Stars Of Tomorrow (1974)
Marc Bolan får upp ögonen för vår gitarrhjälte och värvar honom till sitt band. Men Zinc Alloy floppar, främst för att Bolan inte hade några bra låtar. En medioker skiva där Green inte får något större utrymme, bara något enstaka solo i bakgrunden.
T Rex – Light Of Love (1974)
Jack Green hänger med Bolan på hans USA-satsning. Den här plattan spelas in i Kalifornien, men får ingen som helst framgång. Bolan kickar Green, sticker hem till England och spelar in låtarna på nytt, vilket till slut blir Bolan´s Zip Gun. Men om du frågar mej tycker jag Light Of Love är bättre...
Pretty Things – Silk Torpedo (1974)
Jack hoppar in i gamla supergruppen Pretty Things och sätter sin prägel på bandet direkt. Silk Torpedo anses av många musikkännare vara den bästa glamrockplatta som gjorts. Felet var bara att den kom något år för sent.
Pretty Things – Savage Eye (1976)
Pretty Things växlar spår och ger sig på arenarock, utan särskilt bra resultat. Flera av låtarna på skivan är Jack Greens, bland annat snygga balladen Sad Eyes.
Humanesque (1980)
Jack Green gör solodebut med denna fantastiska lilla LP. En skiva som visar att han mycket väl klarar att stå på egna ben. Humanesque är lysande läcker, men bortglömd. Men nästan varenda låt är en hit. Singeln Murder blev den mest välkända. Finns både en amerikansk och engelsk pressning.
Reverse Logic (1981)
En inte lika bra uppföljare. Lite tamare och färre superlåtar. Men absolut lyssningsvärd. Också en sån där skiva som går att komma över oförskämt billigt.
Mystique (1983)
Oj, oj, oj. Har du inte hört den här har du missat något stort. Den är nästan omöjlig att hitta, men väldigt värd att leta efter. Nio av de tio spåren är lysande. Liar är en superhit. Jack Greens bästa platta utan tvekan...och då är det bra!
Latest Game (1986)
Jack Green gör en sista soloplatta som inte heller den uppmärksammas. Tyvärr ingen snygg sorti, Green gör som alla andra på 80-talet och fläskar på med en massa synthar och sånt. Resultatet blir degigt, även om det går att ana en rad fina popmelodier bakom allt fläsk.
Green lirade under 70-talet dessutom med storheter som Rainbow, T Rex och Pretty Things. Blackmoore sparkade honom efter bara ett par veckor, men med de andra banden spelade han flera album. De har jag så klart också raggat upp.
Här kommer en diskografi över de skivor jag känner till där Jack Green medverkar. Vet du om att det finns nån mer? Hör av dej i så fall. Länkar finns till recensionerna av skivorna.
Jack Greens första platta, den enda med hans grupp Sunshine hemma i Skottland. Då var han bara 16 år eller nåt sånt och det märks på den här plattan. Ska man vara ärlig är det här bara en platta för fansen...
Marc Bolan får upp ögonen för vår gitarrhjälte och värvar honom till sitt band. Men Zinc Alloy floppar, främst för att Bolan inte hade några bra låtar. En medioker skiva där Green inte får något större utrymme, bara något enstaka solo i bakgrunden.
Jack Green hänger med Bolan på hans USA-satsning. Den här plattan spelas in i Kalifornien, men får ingen som helst framgång. Bolan kickar Green, sticker hem till England och spelar in låtarna på nytt, vilket till slut blir Bolan´s Zip Gun. Men om du frågar mej tycker jag Light Of Love är bättre...
Jack hoppar in i gamla supergruppen Pretty Things och sätter sin prägel på bandet direkt. Silk Torpedo anses av många musikkännare vara den bästa glamrockplatta som gjorts. Felet var bara att den kom något år för sent.
Pretty Things växlar spår och ger sig på arenarock, utan särskilt bra resultat. Flera av låtarna på skivan är Jack Greens, bland annat snygga balladen Sad Eyes.
Jack Green gör solodebut med denna fantastiska lilla LP. En skiva som visar att han mycket väl klarar att stå på egna ben. Humanesque är lysande läcker, men bortglömd. Men nästan varenda låt är en hit. Singeln Murder blev den mest välkända. Finns både en amerikansk och engelsk pressning.
En inte lika bra uppföljare. Lite tamare och färre superlåtar. Men absolut lyssningsvärd. Också en sån där skiva som går att komma över oförskämt billigt.
Oj, oj, oj. Har du inte hört den här har du missat något stort. Den är nästan omöjlig att hitta, men väldigt värd att leta efter. Nio av de tio spåren är lysande. Liar är en superhit. Jack Greens bästa platta utan tvekan...och då är det bra!
Jack Green gör en sista soloplatta som inte heller den uppmärksammas. Tyvärr ingen snygg sorti, Green gör som alla andra på 80-talet och fläskar på med en massa synthar och sånt. Resultatet blir degigt, även om det går att ana en rad fina popmelodier bakom allt fläsk.
Här hittar du mer om Jack Green:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar