DAVID BOWIE – THE MAN WHO SOLD THE WORLD – 1971
Bilden på det här skivomslaget är inget någon skulle säga ett enda ord om idag. Men 1971 blev skivan på grund av det bannlyst i England och Bowie tvingades byta till ett något mer mindre ”stötande” och kom först senare ut i USA med annat omslag.
Därför finns The Man Who Sold The World med tre olika omslag, men det är samma skiva i innerpåsen. Den LP jag har i min samling är en senare reissue av förstapressen. Den skivan i original är ett riktigt samlarobjekt nu för tiden.
Att David Bowie klädde sig i kvinnokläder var naturligtvis inget annat än en smart PR-kupp. Jag antar att han anade vad som skulle hända. Vilket det gjorde..och starkt bidrog till att intresset för hans person ökade. Att det sen skulle utmynna i figuren Ziggy Stardust är uppenbart nu, men det visste man ju inte då.
LP:n The Man Who Sold The World är dock inte riktigt lika intressant som historien om skivomslaget.
Det är en tämligen förvirrad skapelse där det inte verkar som att David Bowie har helt klart för sig vilken väg han ska gå.
Några direkta likheter med föregångaren, hippieskivan Space Oddity finns inte. Inte heller har den särskilt mycket med skivan efter att göra, Hunky Dory, som är ett tämligen avskalat album.
Vad man dock skulle kunna hävda är att The Man Who Sold The World är ett av Bowies hårdaste och mest rockiga. Något man i så fall skulle kunna lasta Mick Ronson för för, som här för första gången syns tillsammans med sin efter detta ständige vapendragare.
Width Of A Circle är en av få låtar från LP:n som överlevt till senare tiders Greatest Hits-album.
Nr: 557/2222
Bilden på det här skivomslaget är inget någon skulle säga ett enda ord om idag. Men 1971 blev skivan på grund av det bannlyst i England och Bowie tvingades byta till ett något mer mindre ”stötande” och kom först senare ut i USA med annat omslag.
Vänster - originalomslag. Mitten - USA. Höger - Europa
Att David Bowie klädde sig i kvinnokläder var naturligtvis inget annat än en smart PR-kupp. Jag antar att han anade vad som skulle hända. Vilket det gjorde..och starkt bidrog till att intresset för hans person ökade. Att det sen skulle utmynna i figuren Ziggy Stardust är uppenbart nu, men det visste man ju inte då.
Det är en tämligen förvirrad skapelse där det inte verkar som att David Bowie har helt klart för sig vilken väg han ska gå.
Några direkta likheter med föregångaren, hippieskivan Space Oddity finns inte. Inte heller har den särskilt mycket med skivan efter att göra, Hunky Dory, som är ett tämligen avskalat album.
Vad man dock skulle kunna hävda är att The Man Who Sold The World är ett av Bowies hårdaste och mest rockiga. Något man i så fall skulle kunna lasta Mick Ronson för för, som här för första gången syns tillsammans med sin efter detta ständige vapendragare.
Nr: 557/2222
Den här och Hunky Dory, och möjligen Ziggy Stardust, är de enda Bowie-fullängdare jag tycker är riktigt bra. Efter det handlar det mer om bra låtar, utspridda bland mindre intressanta saker.
SvaraRaderaSka jag välja en favorit-LP med mannen ifråga ligger "The man who..." nog bäst till, trots allt. Men du är inte direkt ensam om att behandla skivan en smula styvmoderligt.
Du har nog rätt i att jag behandlar den skivan lite illa. Men av någon anledning lyssnade jag aldrig på The Man... på den tiden, utan först på senare år, så jag har förmodligen inte samma känslor för den som för andra.
Radera