GANDALF – GANDALF – 1968
Det här är en rolig psykedelisk popskiva. Inte minst för alla de skruvade ljudeffekterna. Jag misstänker att det är dem det hänger på. Utan effekter skulle förmodligen den här LP:n balansera på gränsen till sunshinepop.
Jag är inte helt säker på Gandalfs storhet. Det verkar som att de lyckas bäst när de får göra covers, som Tim Hardins Hang On To a Dream, som lär lätt att tycka om och därför blir skivans bästa spår. Att The Nice gjort en betydligt mer sofistikerad varint på låten har förmodligen inverkat.
Golden Earrings är ett annat spår med hög igenkänningsfaktor, men det är mest för att låten har samma namn som de holländska vänner som i slutet av 60-talet hade ungefär samma sound som Gandalf, men det är kanske att gå för långt...
Gandalf var nämligen ett kortlivat amerikanskt band som bara fick ge ut denna enda LP. Inte nog med att de 1968 var lite sent ute, när albumet väl släpptes visade det sig att fel skiva hade lagts i fodralet.
Alla skivor drogs därför tillbaka och när albumet väl kom ut med rätt vinylskiva var det ingen som kom ihåg Gandalf.
Men för samlare av sunshinepop och psykedelisk 60-talspop är det en kul LP att ha i hyllan. Inte för att den på något sätt var banbrytande eller blev legendarisk (eller magisk om man nu nödvändigtvis måste koppla ihop skivan med han den där trollkarlen).
Bara för att den är ganska svår att få tag på och att låtarna på skivan är rätt trevliga att lyssna på.
Nr: 1626/2222
Det här är en rolig psykedelisk popskiva. Inte minst för alla de skruvade ljudeffekterna. Jag misstänker att det är dem det hänger på. Utan effekter skulle förmodligen den här LP:n balansera på gränsen till sunshinepop.
Jag är inte helt säker på Gandalfs storhet. Det verkar som att de lyckas bäst när de får göra covers, som Tim Hardins Hang On To a Dream, som lär lätt att tycka om och därför blir skivans bästa spår. Att The Nice gjort en betydligt mer sofistikerad varint på låten har förmodligen inverkat.
Golden Earrings är ett annat spår med hög igenkänningsfaktor, men det är mest för att låten har samma namn som de holländska vänner som i slutet av 60-talet hade ungefär samma sound som Gandalf, men det är kanske att gå för långt...
Gandalf var nämligen ett kortlivat amerikanskt band som bara fick ge ut denna enda LP. Inte nog med att de 1968 var lite sent ute, när albumet väl släpptes visade det sig att fel skiva hade lagts i fodralet.
Alla skivor drogs därför tillbaka och när albumet väl kom ut med rätt vinylskiva var det ingen som kom ihåg Gandalf.
Men för samlare av sunshinepop och psykedelisk 60-talspop är det en kul LP att ha i hyllan. Inte för att den på något sätt var banbrytande eller blev legendarisk (eller magisk om man nu nödvändigtvis måste koppla ihop skivan med han den där trollkarlen).
Bara för att den är ganska svår att få tag på och att låtarna på skivan är rätt trevliga att lyssna på.
Nr: 1626/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar