The Musical Box: Time & Tide - en aha-upplevelse

söndag 23 december 2012

Time & Tide - en aha-upplevelse

Oz Rock IV – Del 7

Nya zeeländare som flyttade till Australien, men bättre än det mesta.

SPLIT ENZ – TIME & TIDE - 1982

Time & Tide! Vilket lysande album av Split Enz. Underskattat så klart. Men de som recenserat den på Amazon.com är helt betagna. Där har ALLA gett den högsta betyg, fem stjärnor.

Jag har ännu aldrig hört en enda människa säga ett enda negativt ord om Time & Tide...men det beror å andra sidan kanske på att inte så många har hört den...eller vet om att de gjort det.
Time & Tide är nämligen inte en sån där uppenbar direkt-LP som man så fort man hör första låten vet att man bara älskar.

Nej, det handlar i stället om en aha-upplevelse som kan dröja flera veckor innan man inser att det här är något av det bästa man hört. Såna skivor brukar vara de bästa.

De där snabbverkande plattorna har man ofta en kort men intensiv kärleksaffär med, sen glöms de bort. Men Time & Tide tröttnar man inte på. Och såna skivor finns det inte många av.

Det finns till och med hifi-handlare som berättat att de använder Time & Tide som testskiva, för att den är så varierad och snyggt gjort.
Så här tror jag det är. Split Enz började på 70-talet som ett progressivt rockband på Nya Zeeland. Gruppens första skivor låter lite som Genesis sista år med Peter Gabriel eller Stackridge.

I början av 80-talet halkade de in på synthpop och new wave...och blev världskända för sitt album True Colours, som fortfarande är en av de mest sålda skivorna någonsin i Australien (dit bandet flyttade). Time & Tide kom några år senare.

Här har Split Enz skalat bort lite av de där värsta synthpoptendenserna (som egentligen inte var så allvarliga) och dessutom tagit sig tillbaka till sina proggiga rötter.

Den blandningen - tillsammans med att Split Enz vid den här tiden bara blivit bättre och bättre musiker - gjorde att Time & Tide fick den där precis rätta tonen.

Albumet är ”döösvårt” (som man säger i Jönköping) att hitta på CD. LP:n går dock med lite tur att få tag på. Köp den om du ser den!

Nr: 1816/2222

2 kommentarer:

  1. Jag brukar tycka det är kul att ge kommentarer och synpunkter på dina texter och de plattor du tar upp. Men när det gäller australiensisk 80-talsrock är mina kunskaper högst begränsade... Nu får du släppa australiensarna och skriva om nåt man har lite koll på! God jul, förresten!

    SvaraRadera
  2. Ha, ha, efter det här är det slut med Australien, det lovar jag! (tycker själv det börjat bli lite tjatigt...men jag tänkte jag skulle köra ämnet i botten om man säger så).
    Har börjat ladda för nästa år år och då blir det helt andra grejer!

    SvaraRadera