DIRE STRAITS – COMMUNIQUE – 1979
Det svåraste som finns är att göra en uppföljare till en succédebut. Få har klarat den pressen. När Dire Straits 1978 släppte sin första platta, med Sultans of Swing och ytterligare en hel rad odödliga låtar, verkade det omöjligt att det skulle gå att göra något bättre. Men Mark Knopfler lyckades.
Det kändes som bandet gapade över för mycket när Communique kom året efter. Men det var så rätt. Jag påstår att Communique är en av de bästa rockplattor som getts ut. Ljudet är kristallklart, inspelat i en studio på Bahamas och producerad av rockveteranerna Jerry Wexler och Barry Becket.
Här finns storheter som Once Upon a Time in the West, Where Do You Think You´re Going, Angel of Mercy och Portobello Bello. Dire Straits skapade i Västindien en fantastisk LP-skiva som faktiskt bara blir bättre ju fler återutgivningar som görs av bandets låtar.
Ljudet på originalplattan är nämligen något extra. På de samlingsplattor som getts ut, och på cd-utgåvan, har låtarna remixats och gjorts om, defintivt inte till det bättre.
Där låter det bara platt, tråkigt och kommersiellt. Gör gärna en jämförelse om du har möjlighet. Communique är en fantastisk LP-skiva!
Nr: 103/2222
Det svåraste som finns är att göra en uppföljare till en succédebut. Få har klarat den pressen. När Dire Straits 1978 släppte sin första platta, med Sultans of Swing och ytterligare en hel rad odödliga låtar, verkade det omöjligt att det skulle gå att göra något bättre. Men Mark Knopfler lyckades.
Där låter det bara platt, tråkigt och kommersiellt. Gör gärna en jämförelse om du har möjlighet. Communique är en fantastisk LP-skiva!
Nr: 103/2222
Håller absolut med. Ljudet är extraordinärt på Communiqué. För övrigt en av de första plattorna jag köpte själv som tonåring. Jag upptäckte Dire Straits i efterhand när Brothers In Arms blev så stor och detta var den första plattan jag köpte med Mark Knopfler & co. Jag skulle tro att storheten med den här plattan beror på att bandet inte trodde att den första plattan hade slagit, vilket tydligen gick segt hemmavid, så man gick uppenbarligen in med inställningen att detta var som vid den första plattan.
SvaraRaderaDet var för övrigt genom Dire Straits jag upptäckte Status Quo, hur underligt det än kan låta. Min storebror gillar båda grupperna också och han hade In The Army Now hos sej. Jag började jämföra musiken och fann för första gången i mitt då 13-åriga liv (detta var 1987) att det gick att gilla fler än ett band i taget. Vilket jag gjort sen dess.