TOM PETTY & THE HEARTBREAKERS – DAMN THE TORPEDOES – 1979
”Tom Petty är som en sovande reptil. Man kan aldrig känna sig riktigt säker. Du måste hålla koll på om han bara blinkar lite lojt med ögat eller är på väg att hugga. Hans energiska lugn får blodet att rusa. Och en cowboystövel, med sirligt ormmönster, ger dig plötsligt en spark så du tappar andan”.
Så där skrev jag för länge, länge sedan om Tom Petty och hans magiska album Damn The Torpedoes. Jag måste använda de textraderna igen. Vilken kanonskiva det är!
I låten Refugee låter han dig inte vara ifred. Du blir spottad i ansiktet av en hånleende Tom Petty som vräker ur sig orden med ett sällan skådat ursinne. Refugee är Tom Petty när han är som allra bäst.
Skivan blev det stora genombrottet för Tom Petty & The Heartbreakers, som var gruppens tredje i ordningen. Den rankas fortfarande som en av de bästa rock-LP som någonsin släppts.
Singlarna Don´t Do Me Like That och Refugee tog sig snabbt in på topplistorna och höll sig kvar där länge. Men hela skivan håller mycket hög kvalitet.
Det är över 30 år sedan plattan kom ut, men den är fortfarande lika häftig att lägga på skivtallriken.
Man vet precis vad som väntar. Det kommer att bli tufft och energikrävande. Men det är värt varenda sekund.
Nr: 269/2222
”Tom Petty är som en sovande reptil. Man kan aldrig känna sig riktigt säker. Du måste hålla koll på om han bara blinkar lite lojt med ögat eller är på väg att hugga. Hans energiska lugn får blodet att rusa. Och en cowboystövel, med sirligt ormmönster, ger dig plötsligt en spark så du tappar andan”.
Skivan blev det stora genombrottet för Tom Petty & The Heartbreakers, som var gruppens tredje i ordningen. Den rankas fortfarande som en av de bästa rock-LP som någonsin släppts.
Det är över 30 år sedan plattan kom ut, men den är fortfarande lika häftig att lägga på skivtallriken.
Man vet precis vad som väntar. Det kommer att bli tufft och energikrävande. Men det är värt varenda sekund.
Nr: 269/2222
Jag gillar Tom Petty, har det mesta han släppt. Och de här tidiga Heartbreakers-skivorna är bra... men det är nåt med dem som gör att det inte klickar helt. Kanske de musikaliska insatserna, Heartbreakers var kompetenta men inte så spännande... eller att man vill ge intrycket att "ny j-ar ska vi Rocka", och så är det ändå rätt så snällt... fast inte tillräckligt snällt för att hörselgångarna liksom ska smekas... kanske Pettys tidiga låtar inte är riktigt så bra som man vill intala sig... vet faktiskt inte, jag vet bara att han steg flera nivåer i mina öron i och med "Full moon fever". Och där har han hållit sig kvar, oavsett vilka musiker han omgett sig med. Men de tidiga skivorna gör mig fortfarande lite frustrerad, jag borde älska dem men gillar dem bara.
SvaraRadera