MIDNIGHT OIL – RED SAILS IN THE SUNSET – 1985
Red Sails In The Sunset blev en liten överraskning. Jag köpte den efter att Midnight Oil slagit igenom i Sverige med Diesel & Dust och låten Beds Are Burning i slutet av 80-talet. Man tror ju att Diesel-skivan borde vara bättre än sin föregångare, eller hur?
Men så är det inte. Red Sails är visserligen ganska ojämn, men är ändå en betydligt roligare rockplatta än Diesel & Dust, som i en jämförelse faktiskt är ganska tråkig. Den har två eller tre kanonlåtar, men sen är det rätt så blekt.
Red Sails In The Sunset är klart intressantare. Förstasidans When the Generals Talk och The Best of Two Worlds är två rent ut sagt skitbra rocklåtar.
På b-sidan döljer en rad lysande rockers; tuffa Helps Me Helps You och världsmusikrytmerna i Bells and Horns In The Back of Beyond.
Men tro nu inte att Red Sails en sån där oumbärlig kanonplatta man bara måste ha i samlingen. Vad jag sagt så här långt är bara att jag tycker den är bättre än Diesel & Dust...
Midnight Oil har nämligen inte vind i seglen hela tiden på den här LP:n heller. Det finns flera låtar på skivan jag skulle kunna karaktärisera som ren utfyllnad. Låtar nedkladdade med synthar som till slut bara blir ett dovt bakgrundsljud. Red Sails är bara så där...
En tanke bara. Red Sails är inte lika bra som sin föregångare - 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, som var en riktigt fräck rockplatta. Är då Red Sails In The Sunset Midnight Oils övergångsplatta från rockband till synthpopgäng? Jag påstår nog att det är så.
Nr: 1912/2222
Red Sails In The Sunset blev en liten överraskning. Jag köpte den efter att Midnight Oil slagit igenom i Sverige med Diesel & Dust och låten Beds Are Burning i slutet av 80-talet. Man tror ju att Diesel-skivan borde vara bättre än sin föregångare, eller hur?
Men så är det inte. Red Sails är visserligen ganska ojämn, men är ändå en betydligt roligare rockplatta än Diesel & Dust, som i en jämförelse faktiskt är ganska tråkig. Den har två eller tre kanonlåtar, men sen är det rätt så blekt.
Red Sails In The Sunset är klart intressantare. Förstasidans When the Generals Talk och The Best of Two Worlds är två rent ut sagt skitbra rocklåtar.
På b-sidan döljer en rad lysande rockers; tuffa Helps Me Helps You och världsmusikrytmerna i Bells and Horns In The Back of Beyond.
Men tro nu inte att Red Sails en sån där oumbärlig kanonplatta man bara måste ha i samlingen. Vad jag sagt så här långt är bara att jag tycker den är bättre än Diesel & Dust...
Midnight Oil har nämligen inte vind i seglen hela tiden på den här LP:n heller. Det finns flera låtar på skivan jag skulle kunna karaktärisera som ren utfyllnad. Låtar nedkladdade med synthar som till slut bara blir ett dovt bakgrundsljud. Red Sails är bara så där...
En tanke bara. Red Sails är inte lika bra som sin föregångare - 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, som var en riktigt fräck rockplatta. Är då Red Sails In The Sunset Midnight Oils övergångsplatta från rockband till synthpopgäng? Jag påstår nog att det är så.
Nr: 1912/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar