Udda för att vara Ten Years After

TEN YEARS AFTER – A SPACE IN TIME – 1971

Oj, vad bra det kunde ha blivit om Ten Years After fortsatt i spåren efter A Space In Time. Men de ambitionerna hade aldrig Alvin Lee. På de skivor som följde efter gick bandet tillbaka till ordinär bluesrock som till slut bara blev medioker.

A Space In Time är en synnerligen udda LP för att vara Ten Years After. Skivan är knappast känd för att innehålla några större hits. Men på ingen annan av gruppens album finns så starka melodier som här. Denna LP är deras mest välgjorda och mest välplanerade, möjligtvis i viss konkurrens med Ssssh.

Det är ett album som står helt för sig själv i Ten Years Afters produktion.

Det är enda gången inte Alvin Lees blixtrande gitarrspel står i centrum, i stället koncentrerar han sig helt och fullt på att göra bra melodier och bra musik.

Han kunde det också. Här finns ett flow och en innerlighet som greppar tag redan i första låten One Of These Days, något man absolut inte är van vid då det gäller Ten Years After.

Ändå fortsätter Alvin Lee egentligen på de vägar han letat upp på föregångaren Watt, synthar och specialeffekter. Skillnaden är att den här gången får han det att fungera.

Jag vill nog hävda att det inte finns ett enda svagt spår, inte ens en tveksam punkt. Alla låtarna på skivan, och det är man inte vad vid när det gäller Ten Years After, är starka nummer.

Inte minst de låtar med akustisk gitarr, som är så charmiga i sin naivitet samtidigt som de är så proffsigt gjorda.

Nr: 599/2222