LED ZEPPELIN – CODA – 1982
Det spelar ingen roll hur mycket man gillar Led Zeppelin när man till slut kommer till Coda, den sista ”riktiga” LP som släpptes. Det är en platta utgiven ungefär två efter John Bonhams död, bestående av en samling uppsnyggade outtakes från tidiga inspelningssessioner.
Som väntat är detta inte särskilt intressant. Redan efter bara en lyssning inser jag varför de här låtarna aldrig kom med på ettan, tvåan eller trean.
Om nån skulle påstå något annat, så tro dem inte. Det enda roliga med Coda är väl att det är ganska tidiga saker, slutet av 60-talet kan jag tänka mig.
Efter att ha trasslat, alternativt tragglat, sig igenom Presence och In Through the Outdoor, de två albumen innan, är det här knappast en present som känns särskilt rolig.
Coda är faktiskt rätt pinsam och borde nog aldrig ha getts ut. Det finns en och annan som hävdar att förstaspåret, We´re Gonna Groove (en B.B King-låt) skulle kunnat platsa på vilken som helst av Led Zeppelins plattor... Jag håller inte med på något sätt.
Däremot kan jag få för mig att spela Bonzo´s Montreaux. Det är väl ingen ”riktig” låt egentligen, utan ett av John Bonhams fläskigare trumsolon. Den delen av Coda är bra högkvalitativ rock´roll-underhållning.
Nr: 643/2222
Det spelar ingen roll hur mycket man gillar Led Zeppelin när man till slut kommer till Coda, den sista ”riktiga” LP som släpptes. Det är en platta utgiven ungefär två efter John Bonhams död, bestående av en samling uppsnyggade outtakes från tidiga inspelningssessioner.
Efter att ha trasslat, alternativt tragglat, sig igenom Presence och In Through the Outdoor, de två albumen innan, är det här knappast en present som känns särskilt rolig.
Coda är faktiskt rätt pinsam och borde nog aldrig ha getts ut. Det finns en och annan som hävdar att förstaspåret, We´re Gonna Groove (en B.B King-låt) skulle kunnat platsa på vilken som helst av Led Zeppelins plattor... Jag håller inte med på något sätt.
Nr: 643/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar