ROGER DALTREY – RIDE A ROCKHORSE – 1975
Det är inte så att den här LP:n är lika bra som någon av The Whos värsta. Så bra är den inte. Men den var ett stort steg framåt för Roger Daltrey som soloartist.
På sin första LP gjorde han nämligen det märkliga valet att bara spela låtar av disco-pop-hjälten Leo Sayer. Varför är ett ämne man skulle kunna diskutera hur länge som helst.
Men jag konstaterar i stället att på sin andra platta, Ride A Rockhorse, hade han sällskap av Russ Ballard från Argent. Det är bättre, det är åtminstone anständigt.
Sen passade vår vän Roger på att visa upp hela sin manlighet på ett sätt som inte alla gör dagligen.
Det var inte så att det var Roger The Lion som var tillbaka med en ny skiva. Nej, det var som en Antikens gud han kom tillbaka, som Roger Kentauren.
Isch vad flottigt det blev nu. Det var lite synd. Ride A Rockhorse är egentligen en ganska hyfsad rockplatta. Det är bra riv i låtar som Get Your Love, Hearts Right, Walking The Dog och Milk Train.
Att arrangemangen är alldeles för uppblåsta, rent av pompösa, får man ha överseende med. Roger Daltrey verkade ju inte ha något sinne alls för proportioner och vad som eventuellt kunde vara smakfullt.
Det stora problemet med LP:n är att den är så svår att ta på allvar. Men för all del, en del The Who-fans kan nog tycka det är en helt okej platta ändå.
Jag gillar den till exempel (med vissa förbehåll). Men så är det ju med all musik från förr. Man förknippar den ibland mer till minnen än själva musiken och bedömer den efter det.
Nr: 74/2222
Det är inte så att den här LP:n är lika bra som någon av The Whos värsta. Så bra är den inte. Men den var ett stort steg framåt för Roger Daltrey som soloartist.
Men jag konstaterar i stället att på sin andra platta, Ride A Rockhorse, hade han sällskap av Russ Ballard från Argent. Det är bättre, det är åtminstone anständigt.
Det var inte så att det var Roger The Lion som var tillbaka med en ny skiva. Nej, det var som en Antikens gud han kom tillbaka, som Roger Kentauren.
Isch vad flottigt det blev nu. Det var lite synd. Ride A Rockhorse är egentligen en ganska hyfsad rockplatta. Det är bra riv i låtar som Get Your Love, Hearts Right, Walking The Dog och Milk Train.
Att arrangemangen är alldeles för uppblåsta, rent av pompösa, får man ha överseende med. Roger Daltrey verkade ju inte ha något sinne alls för proportioner och vad som eventuellt kunde vara smakfullt.
Jag gillar den till exempel (med vissa förbehåll). Men så är det ju med all musik från förr. Man förknippar den ibland mer till minnen än själva musiken och bedömer den efter det.
Nr: 74/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar