The Musical Box: Status Quo blandar och ger

söndag 15 mars 2015

Status Quo blandar och ger

Temahelg - Skivor jag aldrig borde köpt

STATUS QUO – AIN´T COMPLAINING – 1988

Det här är nog första gången jag rent fysiskt sett hur en LP-skiva börjat snurra saktare och saktare på skivtallriken. Det känns som den aldrig tar slut. Och när man till slut tror-hoppas-önskar-vill-kräver att nu måste väl äntligen eländet vara över. Men nä då. Då kommer det en låt till...
Nä, den här skivan ska man akta sig för. Status Quo blandar och ger av allt de kommit över. Jag har en känsla av att de letade efter ett nytt sound. Ibland låter de som Queen (!) på 80-talet. Another One...

På andra ställen kan jag inte skilja det här från Phil Collins...eller från Journey...eller från vilket annat pudelrockband som helst.

Nån boogierock liras det i alla fall inte. Synd, för det kunde Status-pojkarna på 70-talet.

Enda låten jag möjligtvis skulle kunna lyssna på igen är titelspåret, Ain´t Complaining. Den kan man inte klaga på...

Nr: borttagen ur samlingen, såld.

2 kommentarer:

  1. Då ska du akta dej för Thirsty Work. DET är en riktig kalkonplatta. Ain't Complaining kan jag faktiskt tänka mej att lyssna på ibland men Thirsty Work gjorde jag mej av med först av alla plattor jag hade. Men jag kan hålla med om att AC är en platta där bandet sökte efter en profil men inte fann den. Det är bara fyra låtar jag riktigt gillar här, titelspåret, Burning Bridges, Magic och Cross That Bridge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha, ha, tack för tipset. Har hört talas om detta album...men har aldrig hört det...vilket kanske är lika bra.

      Radera