URIAH HEEP – DEMONS & WIZARDS - 1972
Easy Livin´ är utan konkurrens det bästa spåret på Demons & Wizards. Man skulle nästan kunna kalla den en klassiker...
...om nu en två-ackordslåt i vansinnestempo, patetisk falsettröst och med obegriplig text - kort sagt en dum låt - kan vara det.
Men ändå, melodin funkar och till och med övertonerna på (hammond) orgeln går hem.
Resten av låtarna på LP:n Demons & Wizards är däremot knappast klassiker. För egen del har jag inte hittat nån riktigt bra låt än...och skivan är 40 år gammal. Någon mer rocker lika bra som Easy Livin´ finns inte.
Balladerna är dock inte lika primitiva, inledningsspåret The Wizard - som visserligen inte är något annat än en liten trevlig popdänga – kan jag lyssna på med viss uppskattning.
Den här skivan anses tydligen av fansen vara ett av Uriah Heeps största ögonblick på jorden. Nån insatt i ämnet får gärna höra av sig och förklara varför. Detta är nämligen för mig helt obegripligt.
Jag har fortfarande väldigt svårt för bandets fantasyimage, som började med den här skivan. Det är lite fånigt, om man säger så.
Nr: 1110/2222
Easy Livin´ är utan konkurrens det bästa spåret på Demons & Wizards. Man skulle nästan kunna kalla den en klassiker...
...om nu en två-ackordslåt i vansinnestempo, patetisk falsettröst och med obegriplig text - kort sagt en dum låt - kan vara det.
Men ändå, melodin funkar och till och med övertonerna på (hammond) orgeln går hem.
Resten av låtarna på LP:n Demons & Wizards är däremot knappast klassiker. För egen del har jag inte hittat nån riktigt bra låt än...och skivan är 40 år gammal. Någon mer rocker lika bra som Easy Livin´ finns inte.
Balladerna är dock inte lika primitiva, inledningsspåret The Wizard - som visserligen inte är något annat än en liten trevlig popdänga – kan jag lyssna på med viss uppskattning.
Den här skivan anses tydligen av fansen vara ett av Uriah Heeps största ögonblick på jorden. Nån insatt i ämnet får gärna höra av sig och förklara varför. Detta är nämligen för mig helt obegripligt.
Jag har fortfarande väldigt svårt för bandets fantasyimage, som började med den här skivan. Det är lite fånigt, om man säger så.
Nr: 1110/2222
Ja detta är ju en kanonlåt faktiskt den enda riktigt bra låt de gjorde detta band döpta efter den slipprige Uriah Heep i Dickens David Copperfield.
SvaraRadera