Storslagen natur, vingliga gungflyn och stinkande dypölar

Strax väster om Jönköping ligger naturskyddsområdet Dumme mosse. Storslagen natur med fridlysta växter och djur, en milsvid mosse med gungflyn och ett och annat stinkande dyhål.

Ungefär som när jag nu tänker ge mig på en hel helg med elektronisk musik. Detta, liksom natur, är inte något specialområde för mig. Men jag kan uppskatta det storslagna och vackra, samtidigt som det finns vingliga gungflyn och en och annan dypöl även i elektromusiken.

De kommande två dagarna ämnar jag botanisera både bland pionjärer, stilbildare och det som gäller nu för tiden. För den geografiintresserade blir det en resa både genom Gobiöknen, Berlins asfaltdjungel, över Champs Elyseés till den djupblå havsbottnen utanför de karibiska öarna. Men resan börjar alltså här, på Dumme mosse utanför Jönköping.

Jarres syntetiska ljudlandskap (Jean Michel Jarre - Equinoxe)
Brian Eno kompromissar aldrig (Brian Eno - Ambient 4)
En oldfieldsk lättviktare (Mike Oldfield - QE2)
En häxmästare och synthdomptör (Kitaro - Silk Road)
Ett musikaliskt experiment (David Bowie - Low)
Vindlande synthslingor och märkliga ljudeffekter (Tangerine Dream - Tangram)
Justice unika sound (Justice - The Cross)
I väntan på Cousteau (Jean Michel Jarre - Waiting For Cousteau)