En oldfieldsk lättviktare

Electro - Del 3

Självklart får det bli en avstickare hem till Mike Oldfield för att ta reda på vad hann höll på med i början av 80-talet. En sak är säker...han designade inte snygga skivkonvolut...

MIKE OLDFIELD – QE2 - 1980

Mike Oldfield klämde 1980 in QE2 mellan Platinum och Five Miles Out. De två är några av de bättre Oldfield-skivorna i min samling, och givetvis inte lätta att konkurrera med.
Det lyckas QE2 inte heller med. Det är en ganska alldaglig skiva, lagom som bakgrundslyssning.

Visst är QE2 snyggt gjord. Mike Oldfield kan det här med att bygga upp effektfulla ljudväggar. Men det är en musikalisk lättviktare. Framför allt känns den lite fantasilös jämfört med många av hans andra skivor.

Förstasidans tio minuter långa Taurus 1 vill jag inte kalla ospelbar, även om det ligger nära till hands.

Välgjort så klart, men nog går det på tomgång alltid och är precis lika tråkig som skivomslaget.
Efter en sådan start kan det bara bli bättre, tror man...

Och jag gillar visserligen de feta djungeltrummorna i Conflict, men när Oldfield sen väljer att göra en cover på ABBA:s Arrival får jag nog. Den var småtråkig redan med Björn och Benny, och Oldfield tillför inget nytt alls.

Nej, QE2 får nog stå där den står, inklämd mellan Platinum och Five Miles Out.

Nr: 1316/2222